Innan Du.

Natten är stor
Du är min
Jag din
Allt är vårt
att dela
Aldrig jag kände
kärlek
som denna
Årtusendena
innan
Du.

Kompass.

Dina fingrar
ritar nya stränder
på min kropp.
Oupptäckta kontinenter
bergskedjor
formationer
på min horisont.
Dina läppar
kysser nya vägar
över min hud.
Aldrig förut beträdda
outforskade
stigar
över mina landskap.
Kärleken
din enda
kompass.

Din.

I min röst
all längtan
jag känner.
Den är din.
I min kropp
en eld
jag när.
Den är din.
I min hand
all kärlek
jag har.
Den är din.

Begynnelsen

Vi står i
begynnelsen
av detta hav
Jag med all
kärlek
i mitt hår
Du med allt
mod
i din hand
Din röst bor
inuti
min kropp
Din längtan
allt
jag hör
Nu älskade...
Det är nu
vi hoppar
Det är nu
vi möts

Du.

Dina ögon är
de enda jag ser
bland tusen andra.
Din röst, din hand,
din mun.
Du
är blodet i min kropp
och
syret jag måste andas.

Om du tar mig nu

Om du tar mig
nu
kommer jag
i kapp
Jag är förlorad
du underbar
Allt som är
allt som finns
endast du
Jag har letat
jag har gömt
tappat allt
Jag är funnen
du oskattbar
Om du älskar mig
nu
hinner jag
i fatt

Att gränsla en storm

Så lätt
att av
lättja
ha missat
nedslaget
vinden
som kom
Plötsligt
oväntat
utan slut
från främmande
strand
med mjuka r...
sporrar och
gitarr
Sweet Jesus
så nära
så långt
så smärtsamt
skönt
att få gränsla
rida
en storm

Altea.

Syrsor
Stjärnor nära
långt bort
Nätterna
stora
tunga av värme
av fukt
Jag sover i dessa
avtryck
Drömmer
tyngden
av din
kropp

Tomma rum

Du vet det där med
kärleken
hur den smyger
under huden
genom hjärtat
Inget
inget av det jag
känner för dig
ändras
trots att tiden snart
tar slut
Jag flyttar ut
jag flyttar in
rör mig försiktigt
genom
tomma rum

Inkallning

Så jag tänker
på dina händer
de inte allt för stora
med fina halvmånar
lagom stora
lagom starka
lagom vackra
De rör sig över
bordsskivan mellan oss
väldigt nära
mina små
De fingrar
med duken
med skeden
med koppen
vandrar hit och dit
alltid nära
men
aldrig röra
Jag viskar frågan
det tystaste
jag kan
Svaret är alltid tyst
det med
Jag ser det i dina ögon
sekunden innan
Du lutar dig bakåt
och kallar
dina händer
tillbaks

Hunger

Natt och dag
jagad av
hunger
Möter andra
rör oss i
cirklar
Mäter varandra
öga mot öga
kropp mot kropp
hud mot hud
Jag drivs
vidare
Min hunger
av annat
slag...
aldrig stillad
alltid Du

Spegel, spegel...

Vattnet vilar
blankt
Spegel, spegel...
natten nära
jorden våt
av vårens älskog
Säg, vem som...
solen bakom
älvors dans
Skönast i landet är...
bitterljuv är
skymningen
Det kunde varit
du och jag
Ni skönast av alla är...
som älskade
i natt

Vansinne.

jag håller
mig
sysselsatt
dina händer
nära, runt
om
startar allt
igen
spelar högt
utan ljud
din röst
allt som finns
jag springer
ut, in
ser allt
ingenting
vågar aldrig
blunda
dina ögon
i alla
ögonblick
tvång att andas
djupt
tungt
du
i varje
doft
ja, nej
Gud vilar tyst
ny bild
motljus
blixtrande
vacker...
din kropp under
min

Islossning.

Dagens värme
nattens köld
slår upp isen i stora sprickor
Det är jag som är
den nya tiden
Och havet
ömsom öppet, ömsom is
är du.
En efter en
tänds stjärnorna
Med skogen mörk i ryggen
inväntar jag
ditt svar

Sorgestycke

Utanför
obarmhärtig kyla, världen vit
På golvet
mina fötter i raggsockor
huvud mot knä
Framför
kakelugnen, glödande het
Bakom
dina bara ben mot
min rygg
På mina axlar
dina händer
varma av längtan
Inuti
den sorgligaste av frågor...
Älskade,
hur kom vi hit ?

Vinternatt.

Kalla in mig från snön
och säg det nu...
Att du inte kan sluta
att ditt förstånd flytt
hals över huvud
Och lämnat dig en febrig
kropp.

Öppna dörren och släpp
in mig ur natten...
Säg att vi måste sluta tala
och lägga oss ner
Höra varandras hjärtslag
höra hur vi andas
när den stora längtan driver
in.

Ta mina händer, mina kläder
och visa mig...
Att du inte kan leva
en endaste dag
om du inte får
göra snöänglar
över min kropp
Att det enda du vill
varenda vinternatt
från och med nu...
är jag.

Vänd ditt ansikte till mig.

Så vänd ditt ansikte
till mig.
Möt mina ögon och
vila...
i speglingen,
i ekot,
i svaret...
På frågan som
aldrig funnits.

Himlarna.

Jag ser inte längre några stjärnor
falla
Himlarna står utan
önskningar
Nätterna äro stora och
stumma
I hjärtat blinkar skärmen
tom...
Kanske finns Du inte mer ?

Utan att passera gå.

Jag har vänt
mig om
och börjat vandra.
Rak i ryggen,
med fasta steg,
utan att passera gå.
Jag tänker inte
vända tillbaks,
inte tveka,
inte undra...
Om inte Du,
vem skall älska
mig då ?

Tusenbitars pussel.

Står
bakom dörren
till ditt liv
Skammens rosor
på min hals
Vill skyla
min nakenhet,
ta på mig i hast
Släta ut
stolthetens skrynklor
och veck
Men mina ögon
är blinda
Mina fingrar
stumma
Rädslan het
Och på linoleummattan
mitt hjärta...
Ett tusenbitars pussel
utslängt
Omöjligt att någonsin
mer
få på plats